Kapitel 9, del 3
Chris:
När jag kom innan för dörren kom Alice fram till mig med besviken blick.
”Kunde du inte ringt?” frågade hon anklagande.
”Jag somnade. Förlåt.” Alice ryckte på axlarna.
”Bella berättade att Paul bar hem dig till sig. Hon tyckte att du kunde stanna där.” Hon slog plötsligt handen för munnen och slöt ögonen. ”Förlåt, nu sa jag för mycket...” mumlade hon. Jag såg bara ner i golvet.
”Jag går och byter om”, mumlade jag men Alice tog tag i min handled och rörde vid min hals.
”Chris... tycker du inte att det gick lite snabbt?”, sa hon. Jag knyckte på nacken.
”Det tycker jag inte, men jag skulle bli glad om du inte berättade det för alla.”
”Men sex, Chris. Kunde du inte väntat.” Jag såg irriterat på henne.
”Alice, snälla. Varför skulle jag inte få ha sex med Paul? Du har ju sex med Jasper!” Alice blick blev mörk.
”Jag tycker att vi lägger ner den här diskussionen” sa hon, vände sig om och gick. Jag suckade och gick upp för trappan och upptäckte Jasper som stod lutan mot väggen. Han såg på mig men en konstig blick.
”Åh nej, inte du också”, muttrade jag, gick in i Alice sovrum och smällde igen dörren efter mig. Jag lutade mig surt mot dörren. Jag suckade djupt.
Varför är allt så jobbigt? undrade jag. Varför blev Alice sur för det jag gjorde med Paul?Åh Gud, det var ju så skönt... så mycket bättre än med Caius...
Jag slog mig själv på kinden. Jag andades in djupt och slöt ögonen.
Dörren flög upp och jag kastades ner på golvet med ett skrik. Alice stod i dörren och såg livrädd.
”Chris, du måste sticka!”, flämtade hon.
”Vad pratar du om?”
”Ta med dig Paul om du måste, eller nej förresten, gör inte det! Bara stick!”
”Men Alice, berätta vad som händer!” Jag kunde inte rå för det, jag skrek henne rakt i ansiktet.
”De kommer! Aro, Marcus, Jane, Felix... Caius.” Jag blev kall inombords. Vid orden de kommer slutade mitt hjärta nästan att slå.
”Nej”, flämtade jag och slog handen för munnen. ”Vi måste samla flocken! De kommer hjälpa oss!” Alice skakade sorgset på huvudet, sedan såg hon ut genom fönstret.
”Det kommer bara göra det ännu farligare. Men du måste göra mig en tjänst.”
”Vad?”, sa jag irriterat.
”Skicka hem dem. De är här just nu. Vid gränsen.” Jag stirrade på henne sedan vände jag mig så snabbt om att benen nästan inte bar mig när jag rusade ut i skogen tätt följd av de andra i familjen Cullen.
Ja det blev bara en väldigt kort nu men det va för att jag inte hann mer ;)
